Står still men rör mig framåt

förvirrad? jo jag med. Känns som om jag står still men samtidigt som jag har kommit längre än vad jag har gjort tidigare. Jag känner mig stark men samtidigt svag. Jag känner mig lycklig men samtidigt ledsen. Jag känner mig förvirrad! Att jag vet vad jag vill men inte riktigt vågar, jag vill ta för mig, våga testa men för varje år som går blir jag bara fegare & fegare. Jag vet att jag är den ändå som kan få dessa dåliga tankar att försvinna & jag är på god väg men inte riktigt där. Jag vet vad som får mig lycklig & jag lägger all min energi på just den punkten & jag är lycklig, lyckligare än på länge men jag måste bara tuffa på mig lite, skaffa lite "skinn på näsan" som det nu så fint kallas. Jag måste våga ta för mig av livets prövningar utan rädslan att misslyckas. Jag måste bli det bästa jag kan bli för oss, den starkaste, den stabilaste & ekonomiskt oberoende. Jag måste våga fullt ut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback